Du synar det du köper
Bild: Unsplash
Text: Judith Wolst
I slutet av 2022 – mitt i en så kallad ”kryptovinter” – gav jag ut en rapport på temat blockkedjor. En av mina viktigaste poänger att reda ut i den 70-sidiga rapporten var följande: Krypto och blockkedjor är inte samma sak. Kryptovalutor är bara ett av många sätt att använda så kallad distributed ledger technologies, eller DLTs. Jag tänker inte gå in på något resonemang kring hur blockkedjor funkar just här – det kan du istället läsa om i blockkedje-rapporten som finns att ladda ner gratis här.
Förutom att ligga som grund för finansiella transaktioner kan blockkedjor bland annat användas för äganderätt och certifikat, samhällstjänster med medborgaren i centrum, identitet, fastighetsöverlåtelse, medlemskap och handel med utsläppsrätter. Och för spårbarhet och kontroll av både fysiska och digitala produkter, vilket går hand i hand med konsumenters ökade krav på hållbarhet och ansvar – och förstärker den ”radikala transparensen” (trend 01 som du hittar här).
I dagsläget finns det inte något universellt system som hjälper konsumenter att se vilka företag som på riktigt ställer om sina verksamheter och gör skillnad inom miljömässiga eller sociala frågor. Det krävs ofta att vi som konsumenter anstränger oss och investerar tid i att läsa på. Men mycket pekar på att detta kan komma att förändras i och med blockkedjetekniken.
Med blockkedjor kan varje led i en värdekedja registreras, spåras och säkras. En kedja av information som i efterhand blir omöjlig att manipulera. Utvecklingen inom blockkedjor kan skapa nya möjligheter för varumärken att inte bara berätta om sitt hållbarhetsarbete, utan också kunna bevisa hur man jobbar i alla steg. Även utanför hållbarhetsområdet kan logiken tillämpas när det kommer till spårbarhet och kontroll, där processer effektiviseras och automatiseras.
Jag hade kunnat lista exempel från alla typer av branscher, men väljer här att fokusera på maten vi äter. Säkerheten kring livsmedel har länge varit en stor utmaning med komplexa och fragmenterade leverantörsled. På en omutbar blockkedja kan information om ett livsmedels hela resa sparas – där alla steg från odling till bord registreras. Något som gör att du snart kommer kunna kontrollera att tomaten du köper inte är besprutad, att kaffebönorna är odlade på ett schysst sätt och att klimatavtrycket från matkassen inte skjuter i höjden. Utifrån datan kan sedan lösningar byggas som sammanställer information om varje livsmedel och där konsumenten enkelt kan få mer information genom att exempelvis scanna en QR-kod.
Bild: IBM
För att ta några exempel har matkedjan Carrefour lanserat en blockkedjelösning för att spåra produkter som kyckling, tomater, ägg, mjölk, lax och ost. Walmart har tillsammans med IBM satsat på blockkedjor för att bland annat kunna spåra dålig mat som hamnat i deras butiker. I de fall livsmedelsburna sjukdomar upptäcks kan dessa identifieras och stoppas betydligt snabbare.
I Helsingborg var man den första kommunen i världen att använda blockkedjor för att följa upp avtalade livsmedel för att få ner sitt klimatavtryck. Bland annat har man använt tekniken för att spåra den torsk man köper in till skolor och äldreboenden. Tack vare lösningen identifierade man att miljömärkt fisk hade fiskats i Norge men packats om i Kina och transporterats totalt 4 400 mil. Med den vetskapen har man lyckats få ner utsläppen från transporter med 90 procent. Genom att läsa av en QR-kod i matsalen kommer elever och personer på vårdboenden kunna få fram en massa spännande information om torsken som serveras. Läs mer om Helsingborgs arbete här, här och här.
Mot 2030 🔮
Förespråkare av blockkedjor pekar gärna på att en ny ekonomi och samhällsstruktur med transparens, rättvisa och tillit i centrum kan komma att växa fram. Där våra företag och vårt samhälle skulle kunna struktureras på nya sätt med inbakad spårbarhet men bibehållen integritet. Kritiker pekar snarare på risker som följer inom vissa tillämpningsområden.
Även om framtiden för kryptovalutor (en av tillämpningarna) är osäker, är jag övertygad om att distribuerad tillit kommer att ta fart framåt, framför allt när det kommer till aspekter kring hållbarhet. Där kan teknik ge både slutkonsumenter och beslutsfattare på organisationer bättre underlag att agera utifrån.
“2030 kommer distribuerad tillit att vara en naturlig del av hur vi utformar våra system för ökad spårbarhet, transparens och tillit. Detta innebär att greenwashing ytterligare försvåras, vilket gynnar de verkligt hållbara aktörerna. ”
Judith Wolst är (förutom initiativtagare till den här rapporten) entreprenör, digital rådgivare, föreläsare och författare. 2022 blev hon utsedd till MySpeaker of the Year inom kategorin framtid. Hon driver bland annat SusTechable som är en plattform med fokus på hur teknik kan hjälpa oss i den gröna transformationen.
🚀 Lär dig mer om hur blockkedjor funkar och vad de kan användas till i rapporten Vad sjutton är blockkedjor? Finns att ladda ner gratis på judithwolst.se
Prenumerera på framtida spaningar